En nystart
På onsdag börjar gympan igen. Då är det dags att hänga på igen och hålla ut den här gången. I våras blev det två eller tre pass, sedan ebbade närvaron ut. Jag vill minnas att det var en eländig och efterhängsen förkylning som hindrade mig att åka iväg till motionspassen. För det kan väl inte ha varit jobb och andra intressen som höll mig borta. Minnet sviker och tur är väl det när det handlar om trista saker.
Bättre att komma ihåg det roliga, som att jag sprang hela förra sommaren och hösten. Den här sommaren har knäna hindrat mig från att jogga. Det är därför gympapassen ska äras med hundraprocentig närvaro under hösten och vintern. Onda knän är inget hinder att deltaga i byns härliga gympapass där alla kämpar efter sin egen förmåga. Unga och starka gör femtio armhävningar, medan gamla och svaga kanske bara klarar två. Det finns ingen som sticker ut när det finns så många deltagare i olika åldrar.
Jag känner mig verkligen inspirerad och ger mig själv chansen till en nystart med tantgympan.
Kör hårt. Inget är väl som hösten med alla goda föresatser. Ska själv börja gå på gym för att rädda mina knän från förfall som komplement till jogging och simning. Lite lagom muskelträning kan inte vara fel.
så skönt det låter! inspirerade även mej att ta tag i fysiken...
ang min text så tänkte jag slutet just så som du uppfatade det. tack för din kommentar.
Det är så himla skönt att komma in i träningen. Speciellt under hösten kan jag tycka. Ger massor av energi i mörkret :)
Lycka till med träningen...önskar att jag hade samma go som du....sa just upp mitt gymkort...har inte varit och tränat sen i våras och jag vet...det blir inget i höst heller...vill inte.
