Att göra något långsamt
När sömnen inte kommer, när vilan inte hjälper, när allt har rasat omkull och ställts på ända går allt så långsamt. Bädda, brygga kaffe, se på teve, vattna blommor, äta en bulle, kan inte välja. Fatta beslut går inte. Sitter på en stol. Sitter i en soffa. Kan inte sitta mer. Ligger på golvet. För hårt, kommer knappt upp. Står och ser ut. Gå ut går inte när ryggen har gått av. Vill bara sova. Kan inte. Inga tankar, ändå ingen vila. Orkar inte.
hmmm dina ord känns in i ryggmärgen eller som mina knän är avsågade
Texten skriker ut "Ryggskott!" ...ja, det är min tolkning.
Hmmm, känner igen alla dessa tankar när inte livet fungerar riktigt.
åhh kännerigen mig.
sov det gör jag. sova är härligt.
en bra fundersam text..
Jag tycker att den är så klarsynt och på pricken som det är. Tandvärk, ryggskott, att "bara" bli gammal - det är egentligen inte så noga just vad det är, det är det där allmängiltiga i rastlösheten och smärtan. Så skitbra skrivet!
Det var min kommentar ovan, namnet halkade bort/Lillemor
Jag tycker att det stämmer på vilken dag som helst när energin av någon anledning tagit slut. Då måste det också få vara så tills det vänder igen. Texten tar mig stegvis rakt in i tröttheten, det går inte att undvika. Skickligt!
Allt går sakta då smärtor finns. Bra skrivet.
