Något litet
Jag tycker så mycket om trädgårdens alla små humlor. Dessa fantastiska små insekter som flyger från blomma till blomma för att samla nektar till sin drottning. Palatset ser man sällan, inte ens dess ingång. Det sägs att de bygger sina bon i gamla övergivna sorkhålor. Anspråkslösa varelser med andra ord, de behöver inga synliga bevis för sin boplats. Visar inga skrytbyggen och behöver inte demonstrera sin arkitekturkonst.
Trots att de är snälla som bin, kanske till och med snällare än människans gul-svarta lilla hjälpreda, så är de självständiga, behöver inte någon hjälp att övervintra med sockervatten i snickrade kupor.
Humlorna stortrivs i min trädgård där jordmån och soltimmar kanske begränsar urvalet av växter som kan blomstra, men det finns ändå många blommor som kan locka de surrande insekterna. Lavendeln och anisisopen är nog de populäraste, när de står i blom så formligen vibrerar luften runt omkring av de flitiga humlorna.
En annan populär nektarkälla för humlorna är lammöronen när de blommar med sina små lila blommor på långa, höga blomstänglar. När jag ser dem nästan berusat krypa i spiral uppför blomstängeln, så fascineras jag av den ludna växten lika mycket som av den ludna lilla humlan. På lammörat passar verkligen den pälsklädda humlan.
Inte ens kyla och regn stoppar mina favoritinsekter. Vid väder som till och med kräver att myggen ställer in sina flygturer, kämpar humlorna på. Kallt, javisst men humlans tjocka päls verkar skydda den och även om de är lite stillsammare än i solsken så ser man dem ändå arbeta för sitt samhälle.
När det regnar brukar de söka skydd inuti en blomma eller under ett blad. Där sitter de och väntar på att få gå i tjänst igen. Några individer kan dock inte hålla igen, de arbetar även i regn. Tufsiga och blöta krälar de längs blomstjälkar och letar efter kalkar där den åtråvärda nektar de söker finns tillgänglig.
En trädgård fylld med humlesurr är en upplevelse i sommartider. Jag sätter mig ner och studerar dem den korta stund de tillbringar vid varje liten blomma. Det är vackra varelser. Jag lovar att de har insektsvärldens vackraste ögon.
ÅÅÅÅHHHH jag vet vad du menar. Jag hade för några år sedan en trädgård, vid trappan till huset en rabatt med diverse som humlorna älskade! Jag älskade att sitta där och titta och lyssna medan de arbetade. Ibland hade de samlat på sig så att de knappt kunde lyfta. Tack för din text och de vackra bilderna och för att vi delar favoriter bland de små!
Även jag älskar humlor. Vi hade ett bo i väggen i torpet när jag var liten. Jag kallade det humleradion. Fin text!
Ett sällsynt fenomen nu för tiden att männsikor verkligen ser de små sakerna i livet. Men det är tveksamt om det finns något bättre sätt att slappna av än att vara nära naturen. Väldigt fint beskrivet.
Åh, det är mina favoriter med. Vi har massor av olika sorter i vår trädgård, och när de ibland ligger på rygg på vägen som går till vår dagmamma brukar jag stanna och vända dem rätt. Som tur är har barnen blivit likadana. Min karl bara skrattar.
Vilka vackra bilder du hade med. De ser ut som små flygande troll.
Jag saknar min trädgård nu! Nu för tiden har jag två balkonglådor...det är inte riktigt samma sak. Jag ser verkligen din vackra trädgård framför mig, sol och semester, lugn och ro. Tid att lägga märke till omgivningen på ett helt annat sätt än när man emellanåt översvämmas av vardagsbestyren resten av året.
Jag måste även passa på att säga att jag är helt fascinerad av dina vackra foton på din andra blogg. Jag har varit där inne och kikat med. Hittade ett inlägg som handlade om din son, som du nämnde i min blogg. Lämnat ett svar till dig där. Tack för att du delade med dig.
humlor så vackert.
jag skrev även om insekter på min blogg..
humlor så vackert.
jag skrev även om insekter på min blogg..
