Något tungt
Där sitter han och vaktar
den rödhudade varelsen
väntar och bidar sin tid
En krok på sternum
är utsedd och inredd
till väntplats och mothåll
Där sitter han och visslar
så föraktfullt och jämt
låter sin närvaro märkas
Han tar plötsligt spjärn
med benen och armar
trycker så hårt han kan
Där sitter han och pressar
av all helvetets kraft
det går inte längre att andas
Ett hjärta är dött
muskler som krampar
luften når bara carina
Där sitter han och skrattar
den behornade avunden
tror att han ska vinna till slut
den rödhudade varelsen
väntar och bidar sin tid
En krok på sternum
är utsedd och inredd
till väntplats och mothåll
Där sitter han och visslar
så föraktfullt och jämt
låter sin närvaro märkas
Han tar plötsligt spjärn
med benen och armar
trycker så hårt han kan
Där sitter han och pressar
av all helvetets kraft
det går inte längre att andas
Ett hjärta är dött
muskler som krampar
luften når bara carina
Där sitter han och skrattar
den behornade avunden
tror att han ska vinna till slut
Kommentarer
Postat av: malix
denna text gav mig känslor av vemod, dårskap och tror jag gillar den men förstår den kanske inte riktigt men det mystiska som jag inbillar mig finns lockade mig
Postat av: malix
hmmm tack för din kommentar, tänkte bara säga att det du skrivit och din förklaring till den är även en historia som jag delar även om jag inte fick chansen att känna den lilla killen då, mystiken byttes ut till sorg i all hast och gjorde ont. idag ser jag en ängel som på något sätt visade mig att jag inte skall ta allt för givet i händelsen. och att mina barn som jag har idag är gåvor och att de valde mig som mamma.... vad jag med alla dessa ord ville säga är
Jag vet hur det känns och hur händelser gör sig påminda i oss i hela livet......
Trackback
