Livet med leran

I helgen pågår fågelräkning runt om i landet. På lagom avstånd, gärna bakom en fönsterruta, sitter fågelskådare och försöker räkna in de illersnabba småfåglarna som bråkar och kivas och flaxar och flyger runt. Resultatet rapporteras till SOF.

Ja, jag har också försökt att räkna. Högsta antal vid ett och samma tillfälle är det som ska rapporteras. Fem talgoxar var det mesta hos oss. Kanske var de fler, men det var omöjligt att veta om de flög om varandra eller om det var samma fågel som kom tillbaka igen.

Några individer fastnade på bild. Kråkan var dock aldrig framme och åt vid fågelbordet, vet faktiskt inte vad han var ute efter. Värme och gemenskap kanske?

Fler deltagare i Ordlös onsdag

Fler deltagare i Ordlös onsdag.

För bara några dagar sedan sprang kaninen i snön och tyckte det var roligt att springa fast det var otäck snö på marken. Idag har han inte ätit något själv och han har bara suttit i ett hörn.

Jag är så orolig. En kanin dör om magen inte fungerar och det är alltid kritiskt när en kanin blir hängig. Vi har matat honom med högröt - för att hålla igång magen - och gett honom paraffinolja för att lösa upp eventuell förstoppning. Några små kulor har också kommit ut under dagen, så vi hoppas att han repar sig igen. Det skulle allt vara trist utan vår lilla skutte-nin här hemma. 

Den här lilla krabaten är en del av vår familj och att tänka att han inte skulle finnas mer är alldeles hjärtskärande. Det värsta är oron. Tankarna varje gång det är dags att mata och man kan inte ens vara säker på att han fortfarande lever när man kommer ut till honom. 

Tankarna går i virrvarr och jag har så gott som bestämt mig för att aldrig skaffa något mer husdjur. Jag klarar inte av att hantera situationen när de blir gamla och sjuka. För mycket press och oro. Jag klarar inte när de är unga och sjuka och råkar ut för olyckor heller. Det är nog jag som är för gammal nu.

Men vad tyst och tomt det skulle bli utan dem. Är det vad jag är ute efter, tyst och tomt? Eller är det lugn och ro? Det bekväma, enkla livet utan svåra dagar och trista händelser, på bekostnad av glädjen och lyckan som små liv i huset kan ge.

Allt är kodat i ränder idag, här är en EAN-kod för en pärm.




Randiga kaffemuggar i köksskåpet.




Denna randiga rest av en sojaflaskskork är vad som återstår efter en musattack i fläktskåpet över spisen.

Det var mina randiga bidrag till veckans fototriss. Fler bidrag hos Helena.

Fler deltagare i Ordlös onsdag.

Talgoxar och blåmesar flög som pingpongbollar i luften över mig där jag hade slagit mig ner i snön för att få ännu fler fågelfoton. Tanken var väl att jag hoppades få till något som var riktigt bra. Det blev det väl lite si och så med.

Som jag satt där i drivan fick jag se en grårandig typ. Den satt inne i träden och ville inte visa sig till en början. Men så förstod den väl att jag inte var farlig och flög fram och satte sig helt öppet. Naturligtvis aningen för långt borta, men ändå så pass nära att jag kunde identifiera fågeln när jag väl kom in - en gråsiska.

Vad stolt han ser ut där han sitter.

 Fler talande bilder hos MIMO

Det är härligt när snön faller i så där lätta, lätta flingor. Idag har det snöat hela dagen och ändå är det inte mer än ca en halv cm nysnö på gångarna.

Inte optimalt väder för fotografering direkt, och de små fågelliven är dessutom så lättskrämda att det är svårt att få med dem på bild om man stryker omkring runt fågelboret. Då kan man plåta genom köksfönstret.