Livet med leran

Huskaninen är sjuk igen. Den här gången är det kaninlutarsjuka. Nej, det finns inget som heter så, men det ser ut så. Den lilla stackaren började plötsligt vingla och ville inte sitta någon annan stans än i ett hörn där han hade stöd av väggen.

Nu har vi gett penicillin i en hel vecka och han är piggare och framför allt argare- för huuuu vad hemskt det är att bli itvingad medicin. <:-o 

Djursjukhuset i Skara visste inte alls vad det var kaninen drabbats av, men skrev ut penicillin i alla fall. (Typ, ta 2 alvedon och ring på måndag om det inte är bättre...) När han inte visade några tecken på förbättring efter 4 dagar så försökte jag ringa igen, men blev bara bortkopplad i deras telefonkö. Ringde då djurkliniken i Skövde i stället och fick prata med en mycket serviceinriktad assistent, som tog sig tid att lyssna och sedan gå och diskutera med veterinären som tjänstgjorde och sedan förklara för mig vad det kunde vara som kaninen led av.

Dessutom ingjöt hon mod och hopp i oss igen då hon berättade om den bakterie (pasteurella) som penicillinet faktiskt hjälper mot, men vi skulle ha lite mer tålamod. Skulle han ändå inte bli bättre av penicillinet så kan det vara en parasit som man kan behandla med avmaskningsmedel. Det finns alltså hopp om att vår lilla trädgårdskompis ska bli frisk igen. Stort tack till Djurkliniken i Skövde!


Visar en bildserie från när huskaninen hjälpte till att gräva om landet efter att potatisen tagits upp i somras. Att gräva är livet för en pigg kanin. :D Och revirmarkera så klart!