Dvärgastilbe #130
Dvärgastilben räknar jag som en egen art i trädgården. Den är mycket mindre och helt annorlunda i sitt växtsätt än den vanliga astilben. Dvärgastilben blommar också mycket senare, kommer igång först i augusti och blommar sedan långt in på hösten. Bladen är fina marktäckare och den passar att ha långt fram i rabatterna tycker jag.
Dvärgastilbe i närbild
Favorit
Mitt favoritmotiv förra året. Nu finns inte lilla kaninen längre... och det är inte lika hemtrevligt att gå och påta i rabatten.
Fler fotofavoriter i onsdagstema.
Morgonrutin
Jag återkommer till blåbärsbusken också i tisdagstema eftersom det så här års ingår min morgonrutin att gå ut och plocka några blåbär för att krydda frukostfilen.
Dvärgastilbens tid är nu
Blåbärstider!
Blueberry times!
The giant American blueberries mature rapidly. Big, sweet, easy to pick and delicious. Taste exactly like wild blueberris, but lack that awful red juice you can't wash off.
De är så goda att inte ens hundarna kan låta bli att smaka på dem.
So tasty even the dogs can't help eating some.
Varför fåglarna inte äter upp dem är ett mysterium som jag inte tänker forska i. :)
Why birds havn't eaten the berries is a mystery I don't need exploring futher. :)
Visit other participants in the photo meme blue monday here:
Hästpojken
Rupert Isaacson berättar om hur de kämpat för och med sin autistiske son Rowan.
Rupert upptäcker en dag att hans autistiske son Rowan verkar kunna kommunicera med grannens dominanta och istadiga häst. Han beslutar sig för att rida med pojken och märker en tydlig förbättring i Rowans språk och kommunikation så fort de sitter på hästryggen.
Föräldrarna som är vana resenärer i andra kulturer, har flera gånger fått bevittna healing både på människor och på djur. De bestämmer sig för att ta med Rowan till Mongoliet för att träffa schamanerna som återigen kan verka i landet. För att komma till schamanerna måste de rida genom vildmark på inhemska mongoliska hästar.
Resan botar inte Rowan, men under de många veckor de är ute på sitt äventyr, ser de många tecken på förbättrad koncentration och kommunikation.
Hyperaktiviteten och skräck-/vredesutbrotten som var en del av Rowans symptom berodde på överaktivitet i hjärnan. Rowans reaktioner på den stressen var att skrika och slå omkring sig. En del i läkeprocessen handlade om att bryta reaktionsmönstret, genom trygghet och rutiner kan barnet faktiskt lära sig att hantera känslorna och bryta sitt aggressiva och ibland självskadande beteende.
Isaacson hävdar inte att autismen kan botas med healing, men framhåller på ett mycket personligt och övertygande sätt att autism faktiskt inte behöver eller ens bör "botas". En person med autism som lär sig kommunicera har ett mycket rikt liv och har tillgång till "världar" som andra inte kan uppfatta.
Maskarna på Carmine Street
Svårt att fångas av berättelsen i inledningen. Vet inte vad som saknas i berättartekniken, men något är det som fattas. I mitten av boken har jag ändå uppbådat så mycket engagemang att jag gärna läser vidare.
Författaren Erik Steinbeck och hans fru Winnie har flyttat New York för att komma vidare i livet efter att deras 4-åriga dotter blivit bortförd 1 1/2 år tidigare och polisen saknar spår efter flickan. Erik har accepterat och vill lämna allt bakom sig, men Winnie kan inte släppa hoppet om att deras dotter fortfarande är vid liv.
Slutscenen ska väl föreställa action, men faktum är att det saknas driv. Det saknas liv, det saknas känsla.
Pytteliten
Sensommar
Sommarminne
Ibland när man går igenom fotoarkivet så hittar man en bild som man inte vill släppa tillbaka i glömskans katalog.
Bildligt talat - v33
Echinacea
Fototriss - vid vatten
Macro i svartvitt
Plommonlila
Hår
Katthår! Nu fäller de igen, djuren. De gör inget annat än fäller... Det syns nog inte på bilden, men nu börja stråna lossna. De vita stråna fastnar i soffan och på mörka kläder. De svarta stråna fastnar på ljusa kläder. På det viset har kattens skapare förvissat sig om att djuret aldrig ska lämna sin husbondes tankar. ;)
Se fler bilder på tema hår hos 4U2
Hopp
Finns det bara hopp, så kan man komma över alla hinder. Bokstavligen, som på bilden, eller bildligt i verkliga livet.
Fler hoppfulla bilder hos Shannara i Saturday Mix.
Se och bli sedd
Men jag sänder iväg en massa beundrande ögonkast på min omgivning. T ex är jag väldigt förtjust i trollsländorna som flyger så aktivt den här tiden. Jag har (ännu?) inte hunnit fånga någon i luften på bild. När de sitter och vilar är det däremot inte något problem att plåta. Tänk att jag var rädd för de här insekterna en gång i tiden. <:-)
Well, I'm not the one to get admiring glances... ;)
But I allways look with pleasure at the environment around me. For ex I'm very fond of beautiful dragonflies, flying this time at year. Yet, I haven't hade the opportunity to catch anyone at flight. Sitting down resting, they are easy target for the photographer. Imagine, long time ago I was afraid of these insects.
Svalorna måste man också beundra när man tittar på dem. Så eleganta och skickliga flygare och vackra! Inte heller svalor i flykt vill fasta på mitt minneskort... Då får man försöka när de sitter still.
Ett mörkt stalltak är väl inte bästa bakgrunden för att fota svalungar, så bildkvaliteten är inte bra. Jag tycker ändå att bilden visar de nyfikna blickar jag fick när jag riktade linsen mot fågelboet.
You also have to admire the swallows, when watching them. So elegant, so vibrant flyers and beautiful! Nor swallos in action will stuck on my memory card... Just have to try when sitting still.
A dark stable ceiling isn't the best background, therefor low quality of the picture. Still I think you can see the curious glances I got when focusing the nest.
Det här bilderna blir mitt bidrag i veckans omgång av fotokedjan NF Winged.
These photos are my contibution to this week in the photo meme NF Winged.
I like...
Plommonpärlor
Jag har visat upp "plommonkådan" förut på bloggen. Den är så fascinerande vacker att den tål mer exponering.
Ha ha
Hör ni svalungarna? Jag vill ha, ha...!
Onsdagstema
I mitten
Än finns det färg
Det sprakar fortfarande av färg i rabatterna. Härligt med färgstarka höstblommande perenner. Här en rudbeckia framför en perenn chrysantemum.
Tisdagstema - text
Fler texter i tisdagstema
Vackert vissnat
Happy blue monday
First day at work after yet another short holldiay. Tough but no need to worry, tomorrow everything wll feel as usual again. Wishing you a happy blue monday. Visit other participants in the photo meme here:
Nedenfra
Fjärilsmagi
Förtjusande fjäril
Jättenattljus #129
Jättenattljus blommar med en fantastisk vacker ljust gul färg i augustikvällen. Har inte hittat den plats blommorna förtjänar. Bladen på långa stjälkar ligger ner och jag vet inte riktigt var och hur jag ska hantera den här plantan ännu.
Laundry shadows
Fototriss - solitär
Vad hittar jag för motiv för att tolka temat solitär
Ett ensamt träd nere vid sjön
En enstaka svamp i gräsmattan
Den självständiga katten, som slåss om det behövs för att vara ensam om sitt revir
Underliga bubblor
Dessa lustiga bubblor "droppar" ur en del plommon. Jag brukar kalla dem för "plommonkåda", bubblorna är nämligen ganska hårda också. Mysko fenomen. Kan det vara någon insekt som orsakar detta? Bara tänka på att äta plommonet i så fall... :P
Ruth Maiers dagbok
En sammanställning av dagböcker och brev som Ruth Maier skrev under sitt korta liv. De första anteckningarna är från tidiga tonåren och fortsätter i princip kontinuerligt under hennes liv.
Ruth växte upp i Österrike i en välbärgad familj. De tidiga dagböckerna speglar hennes vardag, skola, vänskapsbank och konflikter med modern efter att pappan dött. Hon noterar nazismens judeförföljelser men man ser inte någon egentlig rädsla i orden, snarare en slags resignation. Man anar att den personliga förlusten av fadern är en mycket större påfrestning än omvärldens trakasserier.
Hon åkte som 18-åring ensam till Norge för att komma undan nazisternas förföljelser. Hennes mor och syster åkte till England. I Norge är ensamheten den stora svårigheten för Ruth. Om och om återkommer hon till hur ensam hon är och att hon saknar kärleken. Till slut möter hon Gunvor, som blir hennes vän och förmodligen också älskarinna även om hon inte skriver det rent ut i sin dagbok.
Jag läser dagboken med stor behållning. Det är intressant att följa den personliga utvecklingen från den lilla flickan till den unga kvinnan. Naturligtvis är det också ett intressant tidsdokument som speglar livet i nazismens skugga.
Lek med boll
Hundarna på besök hade mycket energi. Tur att de var duktiga på att leka själva.
Till tisdagsutmaningen
Höstanemon #128
Höstanemon (Anemone hupehensis) trivs gott i lerjorden. Förra vintern gick dock hårt åt dem och blomningen är därför ganska gles i år. Men det räknar jag med att det rättar till sig till nästa år. Det är en växt som blommar långt in på hösten och därför tacksam att ha i trädgården när dagarna blir kortare.
Enligt experterna ska den köpas och planteras på våren för den behöver rota sig ordentligt före vintern för att klara sig. Jag gjorde flera försök att plantera höstanemon på våren, men lyckades inte. Sedan slog jag till och köpte en stor och vacker blommande planta i augusti ett år och tänkte att då får jag i alla fall njuta av blomningen. Det fick jag och dessutom så överlevde plantan och med hjälp av rotskott efter ett par år har jag nu höstanemoner lite överallt. Och det där rådet med att plantera rotskotten på våren, det ger jag fullständigt sjutton i...
Nytt, vitt, vackert
Årets nyhet i trädgården: en vit ros.
(Bilden är starkt nivåredigerad. Också nytt för mig, att så stark redigering kan ge så fint och naturligt resultat.)
Fler nyheter i SaturdayMix hos Shannara.
Plommonträd
I Veckans fotoutmaning skulle träd fotograferas. Jag är mer stolt över plommonskörden än fotot av detsamma, men här kommer ändå mitt bidrag till slut.
Fjärilar och bin
Fjärilar och bin blir mitt bidrag till veckans Winged hos Nature Footstep. Påfågelsöga är talrika. Den vågiga tofsmätaren har jag bara sett en gång. Bina har kommit tillbaka, kanske har de tvingats flyga längre bort från kupan nu när det inte blommar precis överallt.
I like...
Hundbesök
Fyra stora, vackra saluki...
...och dessutom underbart snälla och väluppfostrade.
Sensommarsvamp
Röd astilbe
Den röda astilben trivs i sensommarsolen. Glittrar i ljuset när alla små, små blommor öppnar sig.
Fler blomsterbilder i
Violruta #127
Violrutan är ytterligare en växt som inte trivs något vidare i leran. En ynka stängel kommer upp årligen. Jag har i och för sig aldrig sett den hos någon annan och vet inte riktigt hur den ska bete sig, men snart kommer jag göra ett försök att hitta en annan plats i trädgården för min stängel.
Trampa
Fototriss - så här ser det ut...
...där jag är idag. Sommarens sista semestervecka med frukt som börjar mogna på träden och blommor som fortfarande strålar i rabatterna.
Stackars fladdermus
Något fel på den var det ju. En fladdermus ska inte ligga i gräsmattan mitt på dagen. Vi satte den i skydd bakom lekstugan och antingen flyger den till kvällen eller så var det ingen mening med att försöka hjälpa den.
Solbrud #126
Solbrud (Helenium) har inte riktigt tagit sig. Växte i skuggan under linden förut, men nu när linden är hamlad trodde jag att de skulle växa till sig snart. Men det är kanske något annat som fattas. Fin röd färg är det på den i alla fall.
Citronfjäril i fokus
En citronfjäril på väg att doppa näsan i lavendeln. För att vara jag som fotograf så blev skärpan ovanligt bra och jag kände att bilden tålde att lekas lite med i photoshop. Kolla in den lätt förvånade minen när fjärilen hamnat mitt i sfärförvrängningen. ;)
Mellan mål
Macro
Semestermoln
Röd dahlia
Nu är dahliornas högtid. Jag har några knölar som brukar överleva vintern (i källaren). Den här röda har vuxit starkt i kruka i år. De flesta knölar brukar jag dock stoppa ner i rabatten och låter dem sköta sig själva tills blommorna kommer. Då börjar mitt favoritjobb, att plocka bort överblommade förhus. Eftersom vi bor så skyddat och sällan drabbas av tidig nattfrost, brukar dahliorna hålla sig vackra med massor av blommor långt in i oktober.
Fler blomsterbilder i
Den somriga sädesärlan
Sommarens små grå fastnade på foto. Små välgödda dunbollar - eller hur? Mamma och pappa ärla har gjort ett bra jobb.
Bolltistel #125
Blå bolltistel är en vacker, tacksam och stor växt. Den fyller och skapar blickfång utan att bli överdrivet dominant. Lockar också mängder med humlor och andra insekter till trädgården. Frösår sig också i moderplantans närhet, har jag märkt.
Färgprakt
Dead or alive
Fototriss - skruvat
Sista brevet till Sverige
Nu känns det inte alls tråkigt att lämna utvandrarna i väl bevarat minne. Historien drog ut väldigt och blev rätt seg att lyssna på till slut. Ändå som sagt, skönt att följa personerna till the bitter end.
Nybyggarna
I Nybyggarna börjar Karl-Oskar och Kristina nu sitt strävsamma liv att förbättra tillvaron för familjen. Karl-Oskar ser det som sitt eget verk när han blickar ut över sina uppodlade åkrar och när han ser sitt timrade hus. Kristina menar att det bara är Gud som kan skapa något. Hennes tillvaro i det nya landet skuggas av hemlängtan och saknad.
Bäst behållning i denna del är den tragiska resa som lillebror Robert gör och som berättas av rösten genom suset i hans onda öra. Robert försökte hela tiden fly från husbondens överhet. Han ville inte låta sig styras av någon, inte ens sin bror och detta drev honom ut till guldsökarnas värld. Robert sökte frihet, men fann den inte ens i Amerika.
Hortensia #124
Hortensian blommar i blåa nyanser när jorden är sur (lågt ph). Kommer vår lilla reaplanta att överleva och blomma om så gissar jag att blommorna är rosa nästa gång. För vår lerjord är mycket kalkrik och det innebär att jordens ph är högt. (Om inte surt regn eliminerar kalk-effekten förståss?...?)
Många nyanser
Busken är full av nyanser på blad och bär - allt från grönvita omogna till puderblå fullmogna blåbär.
Ännu fler nyanser i Saturday Mix hos Shannara.
Solros #123
Solrosor är inget jag brukar sätta ner frön för att få - de kommer så snällt ändå. I alla fall i närheten av där fågelbordet brukar stå.
Höstflox #122
Höstflox (Phlox paniculata) är högsommarens doftbomb. Mina fem färger är alla starkt väldoftande.
De trivs utmärkt i lerjorden och är väldigt lätta att dela på och få fler plantor
Fram- och bak
Mitt fjärilslexikon leder mig till slutsatsen att detta är en slåttergräsfjäril. Det är den enda av gräsfjärilarna som vilar med vingarna utfällda och visar framsidan. Även baksidans ljusare rand på undervingen syns där den suger nektar på stjärnflockan.
Vitlysing #121
Vitlysing, denna söta och udda växt är ganska ny för mig. Blir ca 1 meter hög och får häftiga böjda blomkolvar i toppen av varje stjälk. På de få åren jag har haft den märker jag att den växer i cirkel och alltså lämnar ett stort hål i mitten av plantan. Andra året syns det inte för den blir frodig, men sen måste man nog arbeta lite aktivt med att dela isär ruggen för att få den att hålla ihop. Kul att lära känna en ny växt.
Foto lycka
Mitt hjärtliga lindelöv har verkligen gett mig fotolycka.
Fler bilder på temat fotolycka i onsdagstema.
Oregano #120
Oregano eller kungsmynta sådde jag för många år sedan. Den trivs inte så värst bra i leran, men kommer troget varje år och lockar till sig humlor och bin. Någon pizzakrydda har det aldrig blivit av den (även om det nog var tanken från början) utan den är en ren prydnadsväxt hos mig bland andra perenner.
Blå höstflox
Den blå höstfloxen är en riktig pärla. Den är inte bara vacker och färggrann, den doftar också alldeles underbart. Med sin växtplats strax utanför huset så får man in den härliga doften ända in i sovrummet när man vädrar på kvällen. Det är maximal utdelning tycker jag. :D
Fler blomsterbilder i
Dahlia #119
Dahlian är en annan övervintrare i källaren. Den här pastellfärgade gulrosa är min favorit - vackra färger och så blir den fantastiskt stor och överdådig varje sensommar.
Oftast får jag inte upp dem innan frosten - men när de väl har frusit en gång eller två i oktober så gräver jag bara upp knölarna med grepen, låter dem torka till ett par dagar och lägger sedan ner knölarna i plastpåsar över vintern. Överst i plastpåsen knölar jag lite tidningspapper som jag fuktar lite om jag tror det behövs i jan-febr. Kanske inte optimal förvaring, men i alla fall väldigt enkel.
Clematis #118
Clematis är inget som trivs i den hårda lerjorden. Så någon överdådig planta översållad med blommor finns inte att fota. Får nöja mig med de enskilda blommornas skönhet.